Charles Dickens <br/>Manusbearbetning: Jen Green

Charles Dickens föddes i Portsmouth, England, den 7 februari 1812. Han var det andra av John och Elizabeth Dickens åtta barn. Familjen Dickens hade det till en början bra ställt ekonomiskt, men John råkade i ekonomiska bekymmer sedan familjen flyttat till London, och 1824 hamnade han på gäldstugan, ett fängelse för skuldsatta personer. Hans fru och de flesta av hans barn låstes in med honom, något som var vanligt på den tiden. Tolvårige Charles däremot sattes i arbete på en skokrämsfabrik där han klistrade etiketter på skokrämsburkar. När Charles farmor dog en kort tid senare lämnade hon efter sig tillräckligt mycket pengar för att skulderna skulle kunna betalas, och familjen återförenades. Trots att Charles tid på fabriken inte varade länge skulle den förfölja honom för resten av livet. Hans skolgång blev det inte mycket av och han lämnade skolan i femtonårsåldern för att arbeta som kontorspojke. Det var under den här perioden som Charles bestämde sig för att bli journalist och han skrev för olika tidningar mellan 1830 och 1836. År 1836 gifte han sig med Catherine Hogarth, och de fick tio barn (sju pojkar och tre flickor).

Hans första textsamling Sketches by Boz publicerades 1836. En kort tid senare, efter sina framgångar med Pickwick Papers 1837 (Pickwickklubben), blev Dickens till slut författare på heltid. Han producerade nya verk med förbluffande hastighet och lyckades i början av sin författarkarriär även fortsätta som journalist och redaktör. Han började skriva på sin nästa bok, Oliver Twist, 1837 och gav ut månatliga avsnitt av den fram till april 1839.

1842 besökte Dickens Kanada och USA. Under sitt besök föreläste han om behovet av en internationell upphovsrätt, då en del amerikanska förlag tryckte hans böcker utan hans medgivande och utan att betala för det. Han talade också om vikten av att sätta stopp för slaveriet. Det fördes protokoll över hans besök och hans åsikter, och i oktober samma år publicerades dessa protokoll som American Notes, vilket orsakade en hel del uppståndelse. Den 17 december 1843 publicerades så hans högt älskade julberättelse En julsaga. Den blev så populär att den sålde i fem tusen exemplar före julafton − och den har hittills aldrig gått ur tryck.

Ända sedan barndomen hade Dickens älskat att stå på scenen och njutit av den uppmärksamhet och uppskattning det gav honom. Han uppträdde på amatörteatrar på 1840- och 1850-talen och grundade sitt eget amatörteatersällskap 1845, något som upptog mycket av hans tid. Dickens blev snart något av en internationell kändis. År 1853 turnerade han i Italien och när han återvände hem till England gav han den första av många offentliga uppläsningar av sina egna böcker. Till en början gjorde han detta för välgörenhet, men det dröjde inte länge förrän han började ta betalt. 1856 hade Dickens tjänat ihop tillräckligt med pengar för att kunna köpa ett fint hus ute på landet: Gads Hill i Kent. Trots att han hade beundrat området ända sedan han flyttat till Kent som barn blev det aldrig ett lyckligt familjehem. Ett år senare mötte Charles den unga skådespelerskan Ellen Lawless Ternan, som anslöt sig till hans teatergrupp, och de inledde ett förhållande som skulle vara till hans död. 1858 separerade Charles och hans fru Catherine. Händelsen togs upp i tidningarna och offentligt förnekade Dickens alla rykten om en affär. Han var moralens fånge − han var djupt förälskad i Ellen, men hans författarkarriär byggde på att förespråka familjevärderingar och vikten av att vara en god människa. Han trodde att hans karriär skulle vara över om han erkände sitt förhållande med Ellen.

Ju mer han försökte dölja sitt personliga liv, desto tydligare visade det sig i hans författarskap. Lysande utsikter skrevs omkring den här tiden (1860) och innehåller element av alla de känslor som han upplevde: fångenskap, omöjlig kärlek, känslan att leva i isolering och driften att förbättra sina livsvillkor. Omkring 1867 hade Dickens hälsa börjat svikta. Hans läkare rådde honom att vila, men trots sin dåliga hälsa fortsatte han med sitt arbete och sina högläsningar inför publik. Han började till och med att arbeta på en ny roman, Mysteriet Edwin Drood. Romanen skulle dock aldrig bli färdig: han fick en stroke och dog plötsligt i Gads Hill den 9 juni 1870. Han hade bett om en ”billig, anspråkslös och mycket privat begravning”, men allmänheten ville, ledd av tidningen The Times, att han skulle få en begravning värdig en stor författare. Den 14 juni 1870 begravdes han i Westminster Abbey.